Trav och Galoppsport skördar många ”offer” varje år, men hur mycket hjälp får aktiva av sina ”husgudar” ST/Svensk Travsport och SG/Svensk Galopp efter olyckan?
Hovtramp/Fredrik Johansson
Svensk Galopp har åtminstone gett den skadade svenska elitjockeyn Fredrik Johansson möjlighet att fortsätta med det han är bäst på, fast numera som coach, vid sidan om hästarna och ryttarna.
Svensk Travsport har inga vidare meriter när det gäller att ta hand om skadade aktiva, x-tränare har mestadels utan hjälp hittat nya sysselsättningar inom travsporten, som funktionärer, i domartorn, inskrivningar, vilket är respektive travbanas förtjänst, inte Svensk Travsports.
Olyckor i trav och galoppsporten är inget man önskar sin värsta fiende. Kampen mot försäkringsbolag, försäkringskassan och i stort sett obefintlig hjälp från Svensk Travsport, Travtränarnas Riksförbund och hemmabanan (förutom en blankett) verkar mer vara regel än motsatsen. Den juridiska hjälp som erbjuds av ST är hänvisning till upphandlad partner, som vill ha minst 1500 spänn så fort man säger hej! katastrof.
Enbart att sortera pappersbuntarna efter en olycka blir svettigt att betala till ST:s upphandlade juridiska parters, för den som enbart har sjukkassa (när den nu betalas ut). Som jur.ombud för både skadade och felexpedierade hästmänniskor finns ett digert facit, tro mig. Gemensam nämnare, utsatta har inte fått tillstymmelse till hjälp via licensen.
Att brevväxla med försäkringsbolag och försäkringskassan är som att slåss mot väderkvarnar. Inte så mycket roligare än att reda ut felaktiga fakturor, som diverse factoringbolag (ex.Svea Inkasso) skickar vidare till Kronofogden, utan att ens kontakta den person fakturan är utställd på! Man tar sig för pannan.
Klipp Fredrik Johansson, före olyckan en av Sveriges främsta jockeys under många år.
”Det blev rena katastrofen”
I samma veva som tävlingskarriären var över uppstod ett vakuum. Elitryttaren ställdes inför våndan att behöva skriva in sig på Arbetsförmedlingen - för att söka nytt jobb! Vilket deltidsjobb passar en värkbruten elitjockey? Nä, AFM förslag kan få vem som helst att falla ihop i fosterställning. Hos det egna förbundet fanns däremot jobb så klart, med utbildning, föreläsning, coachning av ryttare.
...den som inte deltar nöjaktigt hos AFM får varken sjukkassa eller jobb, riskerar dessutom att hamna i förskräckliga AGAN, AFM:s utslussningsprogram för oplacerade arbetslösa, En nådastöt både psykiskt och fysiskt för många som redan är frustrerade och arga, långt ifrån återställda och... utförsäkrade från försäkringskassan.
Elitjockeyn Fredrik Johansson upplevde säkert sin värsta tid någonsin hos AFM, sittande mitt emot en handläggare som förmodligen aldrig besökt en galoppbana. Precis som hos Socialkontorens handläggare, oftast unga människor utan arbetslivserfarenhet med examen från ”Sopis”.
Som Ingemar Stenmark sa - de e svårt å förklar för den som int begrip!
Klipp från intervju: Fredrik Johansson:
– Det var hemskt. Jag hade till och med min morbror med mig till Arbetsförmedlingen. Under den här perioden var det som att gå in i en garderob, släcka lampan och kasta bort telefonen som blev väldigt tyst. Jag behövdes plötsligt inte. Detta tog väldigt hårt på mig psykiskt – Jag hade sömnproblem och åt värktabletter för smärtan. När detta inte hjälpte lade jag till öl på det, för att slappna av och sova någon timme, och det är inget bra. Det blev rena katastrofen och till slut rasade jag ihop som människa.
Elitjockeyn Fredrik Johansson arbetar nu sedan en tid tillbaks deltid 25% med att coacha yngre ryttarförmågor, både i Sverige och utomlands, lär ut hur man bäst maximerar sina färdigheter i sadeln. – Det känns väldigt bra för mig att kunna bidra med min expertis. Jag hade själv aldrig kommit någonstans utan hjälp av min far och Rolf Wuscha.
”Inte något jag önskar min värsta fiende”
Övrig tid ägnar Fredrik åt att läka kropp och själ. Han har under två år regelbundet besökt både läkare och psykolog, och lyckats sluta med att överdosera värktabletter.
Vad saknar han mest med tävlingsbiten?
– Kicken. Att vinna. Jag skulle göra vad som helst, byta bort alla mina intjänade pengar för att bli kvitt smärtan.
Hovtramp/Lasse -PA Gråberg
P A Gråberg, Fredriks jockeykollega är delaktig ibakom en ny försäkringsupphandling för galoppens aktiva, och han om någon vet vad som behövs. På galoppbanan finns alltid ambulans och läkare vid ringside, vilket saknas på travbanorna. Plåsterlåda och sjukvårdsutbildad kan aldrig ersätta läkarkompetens, här bedrog travbanornas snålhet visheten.. Travbanornas handlingsförlamning vid allvarligare incidenter är ren katastrof, med få undantag, fråga mig...
I travsporten finns åtskilliga aktiva, som aldrig mer kan köra travlopp. Elin Gustafsson, blev expert i trav-Tv efter allvarlig travolycka. Extränare Stefan Hultman "roar likasinnade" på ATG Live, efter att ha drabbats av en allvarlig sjukdom. Åtskilliga skadade tränare och kuskar ”kan ingenting annat” och tvingas fortsätta i stallet efter extremkort sjukskrivning, trots bestående men och krämpor. Diskbråck, hjärtbesvär, hjärnskakningar, brutna armar, ben och revben är faktiskt vardagsmat i travsport.
Trygg-Hansa, IF, Länsförsäkringar, Folksam...
Försäkringsbolagen (flera olika beroende på sak eller personskada) är ingen kul motståndare i kampen om utbetalning. Vissa allvarliga skador och bestående men hos kuskar godkändes inte ens, av trav-licensens upphandlade försäkringspartner. Det saknas fortfarande relevant hjälp för skadade aktiva, en blankett kommer man inte speciellt långt med.
Avsaknad av en fungerande avbytartjänst har hög prioritet, borde ha instiftats via ST och ATG:s bidragsförsorg samtidigt som Silvergrisen byggdes! Vad är viktigast? Vad gör man som mindre tränare om skadan är framme? Vem öppnar stalldörren nästa morgon om du hamnar på sjukhus? Till och med i mjölk-ko- branschen finns fungerande avbytartjänst. Skäms ST som inte fattar bättre, trots alla dessa handläggare och sportchefer staplade på varandra.
Det här är Life After racing på riktigt!
Hovtramp/Ilse