Hästbranschens odågor... finns runt hörnet...
Hade förmodligen kunnat undvikas med lite enkel research och intresse för det som ska avhandlas. Det finns alltid någon i trav och galoppvärlden som vet allt, till och med innan det har hänt! Var så säker.
Lösnummer i kubik, trista löpsedlar, klickvänligt på internet, raseri på sociala medier. Lyfter man på locket döljer sig oftast en djupare tragisk historia, bakom varenda skandal. Att trav och galoppsport dras ner i smutsen är både onödigt och ger de sportsligt oinvigda vatten på sin kvarn. Frågan kvarstår, vad gör handläggarna innan de sätter dit en stämpel och godkänner licenser?
Varför godkänns licenser utan att först kontrollera fakta och göra lite research redan på hemmabanan? Vissa travbanor har tunnelseende ekonomiknuttar som styr, somliga sportchefer är mycket bättre på spel än att dra runt hästar och sporten, enstaka sportchefer kastar sig med liv och lust över de aktivas önskemål, lyssnar utan att göra skillnad eller avslöja sina egna åsikter och värderingar. Borde klonas.
Svensk Travsport och landets sportchefer/licensgrupper borde dubbelkolla alla som sökt licens för att få köra, rida eller träna häst. Hästar är levande material som inte ska behöva lida för att någon inte gjort sitt jobb.
I skolvärlden krävs utdrag ur belastningsregistret för den som vill arbeta. Ett enkelt knapptryck för trav och galoppsportens handläggare. Skulle ha besparat många seriösa utövare pengar, ilska, problem och frustration. För så värst mycket hjälp finns inte att vänta sig från de egna organisationerna. Rent juridiskt hänvisas aktiva med hjälpbehov till en ”partner” (Travsport) som vill ha 800 spänn i timmen ! för att hjälpa till. Att få hjälp att skriva ett enkelt brev/överklagande från en seniorjurist hos LRF kostade 8000 spänn + moms! Skulle det vara hjälp, ärendet har ju inte ens påbörjats!
Bara som en liten upplysning, har ett avslutat ärende (ideellt) som får plats i fyra A4-pärmar och ett annat väntande stämningsärende som rymmer 52 sidor överklaganden samt ytterligare 40 sidors kompletterande yttrande, bilder, kopior och vittnesmål. Försäkringsupphandlingar som gjorts av BAS-organisationerna för de aktiva vädras inte förrän olyckan redan hänt, många fall som provas, ersätts med skampengar och avslutas.
Aktivt hästfolk som råkat illa ut har oftast varken pengar, ork, lust eller ens egen kompetens att kunna försvara sig. Den som är allvarligt skadad, sjuk, knäckt förväntas alltså att klara sig själv, mer eller mindre. Elakt exempel på utbetalning till ”nästan död” proffstränare med lång rehab-period blev i slutänden ca 12% av vad summan borde ha varit.
...inte ens en förstörd uppklippt kördress, hjälm godkändes eftersom de betraktas som ”idrottskläder” och omfattas ej av ST/TR:s försäkring när det är dags att beställa nya för de som överlever/återkommer.
Några färdigexpedierade ”fall” i försäkringsdjungeln kommer i en annan blogg, när ilskan lagt sig. Får huvudvärk bara jag tänker på dessa ”handläggares” handlingsförlamning och strypkoppel i besparingskrav.
Hovtramp/Ilse
Vilka beundrar publiken framgångarna för och klappar händerna åt?
En bevisligen kriminellt belastad tränare som nekats licens i tre brittiska länder med mängder av lik i garderoben tävlar för fullt och skrattar säkert hela vägen till banken. Stallet är fullt av fyrbenta dyrgripar och stallet huserar i galoppens övre skikt. Här finns ingen oro för höräkningar och för att inte kunna fylla boxarna. I Sverige är alla välkomna. I det här stallet kanske man till och med skulle kunna ta emot och omskola några gängkriminella, eller till och med IS-anhängare, för här finns facit till allt, precis allt. Nä, ingen fast adress, bor i stallet.
En tidigare tränare/kusk väntar på Tingsrättens dom för att ha lånat ut sin sambo till sexköpare. Anledningen var att han hade inga pengar att köpa hö och havre för. Är så glad att hästarna fick mat!
En annan tränare/lånekusk anmäld av banveterinär för elak spödrivning, böter och avstängning fick 1 ) krympt straff 2) blev helt frikänd (se tidigare bloggar) för att kunna delta i Kallblodskriterium. Jäv? Spöreglementet ändrades direkt efter och chef ”fick annat jobb.” Däremot sparkades en annan i gruppen av domargänget snäppet uppåt. Som av en händelse. Men skam den som ger sig. Ärendet fortsätter som ett långdraget polisärende, banveterinären ger sig inte, tack, respekt.
Rubrik i trav-medias utgåvor för ett par år sedan -
Svensk travsport har blivit utsatt för nattsvarta rubriker. Igår blev en ”tidigare proffstränare” dömd till fängelse för våldtäkt mot barn.
En person som tidigare haft både tränar/körlicens har dömts av tingsrätten till ett år och tio månaders fängelse för bland annat sexuellt ofredande och våldtäkt mot barn. Person aktiv inom travsport. Brott begicks 2011 till 2013. Svensk Travsport avslutade lärlingens licens i samband med att förbundet fick vetskap om häktning samt inföll beträdandeförbud på alla svenska travbanor tillsvidare.
Hur i hela friden kunde detta hända? Proffstränare i fyra månader innan licensen drogs. Tränarens nyöppnade stall på en träningscamp fungerade inte och ST fick, efter att ha larmats om tillstånd för tränarens hästar och satte stopp för vad som annars kunde utvecklats till ett djurskyddsärende. Proffstränarkarriären blev fyra månader lång, 20 starter, en fjärdeplats som bäst, ca 20 000 inkört.
Hovtramp/Lasse
Det stod helt klart att den här ”tränaren” inte klarade av att driva och sköta ett stall själv. Vilka kontrollfunktioner gjordes? Under utbildningsperiod eller i urskiljningsprocess borde väl varningsklockor ringt, sökande intervjuas ju under två hela dagar i Hästsportens Hus hos Svensk Travsport. Har sett denna kuf både förr och nyligen, den som inte får dåliga vibbar av honom i gäststall borde inte ha djur. Här saknades dessutom den kompetens som efterfrågas om tidigare erfarenhet med häst. Vad handlar det om, ska presumtiva hästägare, personal och framför allt HÄSTAR lida för en bugg i systemet? Tydligen. Som det mesta läggs locket på snabbt, utan att någon ber om ursäkt för misstag eller ens täpper till luckorna efteråt!
Proppen-Gate med strikt tränaransvar, inget konstigt alls... Något måste ha blivit fel i utbildningssystemet?Hästsport måste vara mer noga med de som ackrediteras som proffstränare. Sportens levande reklampelare måste kunna ta ansvar och leverera trovärdighet, inte bara färdigköpt marknadsföring och falsk popularitet. Hade Svensk Trav och Galoppsport haft striktare inställning och bättre koll på tränarna och kuskarna, som de dessutom lånar kunderna av, fakturerar och kallar för sina egna kunder, då hade rubriker som ”före detta travtränare dömd för våldtäkt mot barn” aldrig figurerat i press&media. Har fängelsedomar (även grova brott) fått Svensk Trav och Galoppsport att ompröva eller uppgradera systemet?
Det år bastarden fick sin proffslicens var han bara 21 år och hann? uppfylla kraven om fem års erfarenhet av jobb i stall, efter årskurs nio i grundskolan. Fanns arbetsgivare och erfarenhet dokumenterat? Man behöver inte värdera enskilda individers talang och kompetens för att förstå att ”sporten” tappat bort delar av det ansvar det handlar om. I det här fallet tog det slut efter bara fyra månader, efter att det framkom att personen hade allvarliga brott med sig i bagaget som inte uppdagades i tid. Hämtades senare av polis i stall där han jobbade och hade sin lärlingslicens (efter proffslicensen) som avslutades när fängelsedom (våldtäkt mot minderårig och sexuellt ofredande) blivit känd, inklusive beträdandeförbud på landets travbanor. Varför proffstränare i fyra månader, när det borde varit noll månader?
Samma person kör fortfarande omkring på landets travbanor, nu som lärling till hästägare som inte själv klarar av hästjobbet, lärlingslicens finns alltså fortfarande. Efter överklagande av pedofildomen ansågs bevisen för vaga, vilket kan hända i en domstol. Man kan alltså få rätt fast man har fel, vilket finns flera otäcka bevis på i travsportsammanhang. Efter detta beviljades (helt lagenligt) ny körlicens, och samma långskånk drar omkring i sin otvättade dress, med ett gäng hästar av skiftande kvalitet. Dessvärre tog inte galenskaperna stopp här.
Strax efter repris kom igång ”lånades” en travhäst registrerad på en ung dam som begrep att hästen måste få vård och mat när hon blev inlagd på sjukhus under längre period. Först ljög ”lärlingstränaren” för den rättmätiga hästägaren i sjuksängen att stoet exporterats för träning till Finland (utan att kunna visa underlag) senare om fantastiska träningsrundor och startade därefter ett antal gånger på svenska travbanor. När sjukhusvistelsen var över ville hästägaren givetvis hämta hem sin egen registrerade och försäkrade häst. Men det gick inte. Hästen hade slaktats i drasutens namn, slaktpengarna redovisades av slakteriet när de efterfrågades, insatta på gissa vems bank-konto!
En förskräcklig historia som visades upp (kopior på dokument inlämnade till Tingsrätt) på den travbana där licensen finns. Man kan bli nedbruten för mindre, det är inte helt gratis att driva en juridisk process, och det viktigaste av allt, man måste orka! Det gjorde inte den här unga tjejen. Finns bara ett ord som passar in här – usch!
Hovtramp/Lasse - Lutfi Kolgjini rider på vit häst
Tidigare har travbanorna lokalt haft stort inflytande över vilka som skulle komma in på proffstränarutbildning. Ansökningar skulle tillstyrkas från hemmabanan och ändå tidigare (på bröderna Nordins tid) krävdes nådig nick om lämplighet från chefen/tränaren. Detta försvann med EU-rätten. Från ett fåtal sökande som kom in på utbildningen har platsantalet utökats katastrofalt. Numera är det en mänsklig rättighet att bli tränare.
Hovtramp/Lasse - Tarzan
Under lång tid stod duktiga lärlingar på kö och travbanan hade egen turordning för vilka som skulle få bli proffstränare. Ett tillvägagångssätt som blev godtyckligt, i vissa fall rent maktutövande. Lutfi Kolgjini hamnade på väntelistan läääänge Jägersro, Stefan Melander nekades proffstränarlicens för att han parallellt drev fotofirma. Tvingades först bli ”Man on the Moon” (vinna Hambletonian) innan han dög på Solvalla Senare gjordes proffslicenskrav om, fem års erfarenhet från jobb i travhäststall räcker för att söka till aspirantkurs på Wången; vilken oftast leder till proffslicens, som gäller interimistiskt i fem år.
Det finns massor av sätt att ta reda på om man köpt ”grisen i säcken” eller inte. Gör inga hästaffärer utan att det avtal DU vill ha finns dokumenterat, se till att fakturor stämmer och det finns underlag, saltade fakturor finns det gott om. Pratade med en frustrerad hästägare nyligen, inte ens informerad om allt som senare fakturerats.
Hovtramp/Lasse
Om alla hästägare (i stall med 200 hästar) betalar ett par urryckare (200:-) och ett tungband (90:-) den månaden, blir det faktiskt 68.000 kronor. Och… hälsa gärna på era hästar utan att ringa först eller när tränaren minst av allt väntar sig besök. Trevlig kväll!
Hovtramp/Ilse
