Hästen är en del av svenskt kulturarv, historik och tradition vittnar om dess
betydelse - förr och i nutid.
År 2000 låg regeringens ”Betänkande från Hästpolitiska utredningen” klar och
sammanställningen visade att det fanns 225.000 svenska hästar.
Jordbruksdepartementets särskilda utredning om svenskt hästbestånd kan
användas i många sammanhang, och att veta är aldrig fel.
Svenska hästar - blir bara fler och fler…
1960-talets avhästning berodde på jord och skogsbrukets tekniska utveckling,
maskiner som ersatte arbetshästen. Ardennern och Nordsvenska hästen
(en av tre inhemska hästraser) blev offer för böndernas nedrustning, under en
period var antalet hästar i Sverige så lågt som 60.000.
Skogar ”skövlades” av maskiner som hade en helt annan svängradie än hästen,
förpassad till arbetslös promenad och hobbyhäst.
1974 bildades ATG (AB Trav&Galopp) som fick fart på hästsporten och tryggade
den svenska hästnäringen. Antalet hästar femdubblades och 2001 hade 1/3 av
svenska folket någon slags kontakt med häst.
2006 uppskattas antalet svenska hästar till 300.000, vilket gör Sverige till näst
häst-tätaste land i Europa (efter Danmark) eller med andra mått - 28,1 häst per
tusen innevånare…
Var tredje jordbruksfastighet rymmer en häst och det finns lika många hästar
som mjölkkor, skillnaden är bara att hästarna ökar och korna minskar i antal.
Svensk hästsektor omsätter 20 miljarder om året och hästnäringen bidrar med
ca 8 miljarder till BNP (0,34 procent) genererar 4 miljarder i skatteintäkter
(varav 1,1 miljarder från spel.)
10.000 personer har sin försörjning inom hästnäringen, ytterligare ca 18.000
genom s.k. spridningseffekter (närliggande områden.)
Hästen bidrar även till öppna landskap, främst genom sitt foder och betesbehov.
Svenska hästar omsätter årligen 15 miljoner kr., enbart genom att finnas till!
Jordbrukets femte största inkomstkälla omsätter 1,7 miljarder/år i form av foder
och bete. Grödan växer på 185.000 hektar och många människor tillverkar och
säljer hästprodukter, utan att ens vara hästintresserade.
Sidointäkter (inackordering och hästturism) hos jordbruksföretag uppgår till
totalt 1,6 miljarder per år.
Vanligaste svenska häst är ”ridhästen” som kan vara av vilken ras/färgras som helst.
Vid 900 ridklubbar och 600 ridskolor betalar 500.000 ryttare för 8 miljoner
ridlektioner per år, från hästlekis till elitsport. Minst lika många ryttare har egen
eller delägd häst, alternativt tillgång till häst. Pojkar och män i hästsporten utgör
en ytterst liten del, 85% av ryttarna (65% under 25 år) är damer eller flickor.
Svensk travsport anordnar tävlingar och spel med varm och kallblodiga travhästar.
Svensk galopp är liten i jämförelse med övriga världen, men en tapper skara håller
igång med fullblod och arabhästar. Ca 35 trav och galoppbanor arrangerar
tävlingar, vilket gör hästsport till största svenska publiksport.
I Svenska Travsportens Centralförbund/STC:s databas ryms 68.000 travhästar
(60.000 varm och 8.000 kallblod) omkring 5.000 travföl föds årligen.
Att jämföra med galoppens ca 350 fölungar och 1.400 tävlingshästar.
Trav-året 1999 startade 12.942 varmblodiga och 1.868 kallblodiga hästar i
tävlingar och 660 miljoner kr. betalades ut i prispengar.
År 2001 spelades det för 32 miljarder kronor i Sverige, varav 10,5 miljarder på
”hästspel” hos ATG/AB Trav&Galopp..
Travsport är för närvarande enda hästsport där aktiva män är fler till antalet än
kvinnorna. Gamla traditioner från kapplöpningar med släde till kyrkan och senare
mer regelrätta travtävlingar på Brunnsviken och Ladugårdsgärde har utvecklats till
trav i världsklass. Männen är över representerade som tränare och kuskar,
men det finns desto fler kvinnliga hästskötare. Av ca 400 professionella travtränare
är tiotalet kvinnor. 7.104 amatörer (hobbyverksamhet) tränade
dessutom 15.557 travhästar (-02)
I jämförelse med sina professionella kollegor, som tillsammans tränade 8.586 hästar.
Hästägare (häst i proffsträning) delade på 487,5milj.kr (65%) av prispotten 2002.
B-tränade (amatörtränade) hästar körda av proffskuskar fick 157,5 milj.kr (21%)
B-tränare(amatörer som kör lopp) delade på 105 milj.kr (14%)
Travutbildning sker vid riksanläggningen Wången, Östersund.
I svensk galoppsport har det tidigare förhållandet med övervägande manliga
ryttare svängt rejält, 2005 var 65% av den professionella ryttarkåren kvinnor.
54 professionella tränare (25 kvinnor) och 200 amatörer (138 kvinnor)
tränar häst.
I den prof. ryttarskaran trängs 31 stycken, varav 20 kvinnor,
bland amatörryttarna finns 62 stycken (51 kvinnor.) De 1.400 aktiva hästarna
ägs av ca 500 personer.
Den professionella utbildningen sker vid Galoppskolan Strömsholm.
Mini-trav och mini-galopp engagerar barn, ungdom (och vuxna) som aldrig förr!
Ungdomstrav, travskolor och galoppklubbar finns runtom i landet.
År 2000 tävlade 9.000 registrerade Russ (Kat.B) i ponnytrav/galopp, monté
(travridning) och i nästan samtliga rid och kördiscipliner.
Yngre tävlar med Shetlandsponny (kat. A.)
14.000 shettisar finns registrerade, 170 premierade hingstar och 1.800 avelsston.
Förmodligen finns många fler, mörkerantalet är de opremierade och oregistrerade.
Ponnytrav kom igång under
1950-talet, SM för Russ
instiftades 1960 på Gotland
där Svenskt Gotlandsruss har
sitt ursprung
(en av tresvenska raser.)
Russ (häst på gotländska)
tävlar i hela Sverige men
Skrubbs, Gotland är enda
travbana där det anordnas
totalisatorspel/vadhållning på
ponnyhästar.Ponnytrav och
ponnygalopp ökar lavinartat
och anses varainkörsport till stor
häst. April till oktober körs
ca 1.100 lopp och 1.000
licensierade kuskar 8-25 år
tävlar med 1.300kvalificerade
ponnytravare och något färre
galopp-ponnies.
Vuxna människor vill inte stå i
kö för att få rida, har man väl
bestämt sig vill man börja direkt!
Åtskilliga blir därför ”med häst” och hinner inte ens tänka efter vilken ras som bäst
passar behovet. Det finns ca trehundra hästraser att välja på, så det är inte säkert
att den första egna hästen blir en fullträff.
För yngre hästentusiaster fungerar stallet som ungdomsgård, men det finns ingen
garanti för att ridlärare och tränare utövar rätt sorts pedagogik, gillar barn, har ork
och tålamod att lära ut saker på rätt sätt. Att vara en duktig ryttare eller kusk är
inte likvärdigt med kompetens som instruktör.
De som inte trivs i ridskolans hierarki dras ofta till trav och galoppbanor, stuterier
och privatstall. Pojkar i trav och galoppmiljö prioriterar generellt träning och tävling
före pyssel och social samvaro. Inkörsport till fullvuxen hästsport är ponnysport.
Regeringen har (Jan-06) presenterat sin satsning på svensk hästnäring, lagom till
höstens val. 15 miljoner kronor satsas för att stimulera och utveckla företagande
och forskning inom hästområdet, och projekt som främjar säkerhet inom hästsport
och ridning. Kommuner profilerar sig redan som hästkommuner, och erbjuder
människor hästmöjlighet på ett helt annat sätt än tidigare. Hästen har blivit en viktig
del av nyskapandet i många jordbruksföretag och främjar småföretagandet på
landsbygden.
Jordbruksverket får sex miljoner att främja livskraftigt hästföretagande med.
Åtgärder som diskuterats är bl.a. analys av näringens fördelar,
att organisera nätverkav hästföretagare (finns redan!) insatser som stödjer
utveckling av hästturistföretag, utbildning och kompetensutveckling bland företagare,
att ta fram förslag för att stimulera ridskoleverksamheter m.m.
FORMAS får sju miljoner till forskning inom hästområdet och ska tillsammans med
Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande ta fram gemensamt program.
Konsumentverket får två miljoner till säkerhetsfrågor inom hästsport och ridning,
inriktning barn och ungdom, lokala projekt för att förbättra säkerheten på
hästgårdar och ridskolor.
Miljonerna (15 miljoner) kommer bl.a från handelsgödsel och
bekämpningsmedels- skatter, som regeringen tidigare lovat att återföra till de
”gröna näringarna.”
Ilse Österwall, Hovtramp HB - 20060110
